20110521

Så, sätta låtsastatuerare på plats - check!

20110306

Jag förstår inte varför jag någonsin slutade vara bitter. Att vara bitter är det bästa jag vet.

20110227

Okej, nu är det dags.
Nu ska ni, mina trogna två läsare, få höra hur det gick till när jag somnade i Linas dusch.
Lagomt övertaggad inför utgång bestämmer jag mig för att inte stanna vid ett glas vin (ni som druckit vin hos Lina vet hur små hennes glas är), utan får nog i mig ett par tre kanske. Väl inne på Larrys dricker jag en drink, och en shot.
Det är efter detta, mina vänner, det går utför.
Någon gång mellan 00.00 och 02.00:
Minneslucka, spela nykter inför vakterna (varför kan man ju fråga sig såhär i efterhand, eftersom jag ändå var påväg hem),
träffar trevlig tjej på gatan, bommar en cigg, diskuterar något oerhört viktigt, vinglar vidare (läs sniglar), möter två nya
trevliga tjejer, får armkrok nästan hela vägen hem (jävlar vilken fart vi hade), minneslucka, ligger i hallen med kläderna på,
skickar iväg ett sms om att jag inte kommer upp från hallen, bestämmer mig för att duscha, minneslucka, lägger mig i duschen
och vilar benen, mörker.
Jag vaknar, uppskattningsvis en halvtimme efteråt, och har lite ont i fingrarna. Jag inser att det kanske är bäst att gå och
lägga sig i sängen istället. Känner då att det smärtar rejält i fingrarna. Jag lyckas kravla mig upp åtminstone,
och gör mig redo för att gå mot sängen. Det är väldigt blött på golvet i badrummet, och några klädesplagg har blivit lite blöta.
Inklusive min jacka, som jag slängt av mig på badrumsgolvet. Lätt fixat, jag lägger upp dem på toaletten,
och tar hand om dem sen. Men de blöta kläderna tar liksom aldrig slut? Så jag fortsätter att
lägga dem på toaletten, och innan jag vet ordet av ligger varenda klädesplagg där.
Full och skakis börjar jag röra mig mot sängen. I hallen är det också lite blött, och även i vardagsrummet.
Jag kan inte begripa vad som har hänt, jag menar, så blöt var jag ju inte när jag klev ur duschen. Jag letar rätt på mobilen och
inser att klockan är runt kvart i åtta. Vidare in mot köket, och samma visa. Blött på golvet.
Turns out, jag hade lagt fetrava på brunnen i duschen, och sovit i minst fem timmar. Fruktansvärt underbart. Jag får panik,
ringer Lina, börjar torka golven med handdukar, ringer Lina igen, fortsätter torka golv, försöker ringa Adam, fortsätter torka golv,
ger hårtorken ett försök, inser att det inte går, återgår till handduk. Jag letar sedan rätt på de blöta kläderna, och börjar
torka dem med hårtorken, men inser också där att hårtorken inte är alltför effektiv.
Någon gång mellan fyra blöta handdukar och en uppgiven suck:
Linas och min historia förenas när hon kommer hem, och jag har Adams tröja på mig och försöker torka den med kroppsvärme,
medan Linas kläder ligger på golvet och behandlas med hårtork.
Lina skrattar, vi försöker ringa Adam, (som inte svarar och därmed ser till att vi missar bussen), och sedan går vi och lägger oss,
med dubbla täcken.
Det, var vad som hände den ödesdigra natten, på Storgatan.

20110215

Ville bara berätta att jag, när jag gick hem från skolan idag, gick bakom en kille som harklade sig från Ica till korsningen mot Sernanders. För er som undrar är det uppskattningsvis 2,5-3km.

20110209

Jag har fastnat i ett något destruktivt beteende.
Det är något som har en väldigt märklig effekt på mig, ungefär som att titta på något man egentligen inte vill se,
men som man inte kan låta bli att titta på.
Ungefär såhär känns det i magen: Jag blir jättenervös, men kommer på att jag inte har något att vara nervös över.
Så då försöker jag komma på varför jag är exalterad (ni vet att det känns ungefär likadant i magen), men kommer på
att jag inte är det heller. Då sätter jag på en låt, tänker över mina synder, och inser att det här är kontraproduktivt.
Detta innebär alltså att jag antingen njuter av att att plåga mig själv (=dramaqueen) eller att jag har hittat ett sätt
att vara produktiv i min kontraproduktivitet. Det sista är en lite lockande tanke faktiskt.
Med Linas experthjälp ska jag nog klara av det här ganska galant.
Idag jag har bokat tatueringstid också, för er som vill veta:)

20110208

Jag skulle vilja klargöra en sak, som upprör mig när jag tänker på det.
Alla har vi varit i en situation där vi blir anklagad för något som inte är sant.
Älskar man inte att någon säger att man har försagt sig då?
"Då är det så, där försa du dig!!"
Det som ska klargöras är alltså, jag försäger mig inte. Jag är för det mesta fullständigt medveten om vad jag säger. FULLSTÄNDIGT MEDVETEN!!!! Så, försök inte ens förstå hur jag tänker, det här är en lång process av komplicerade tankar, med många steg av analyserande, people!!
Och det absolut bästa med att han tror att han (det är oftast det manliga könet som inbillar sig detta) listat ut att man försagt sig, är att man redan innan man sa det tagit med i beräkningen att han kommer tro att man försäger sig.
Så, det manliga könet, jag är ledsen, men ni kommer aldrig någonsin höra en kvinna med någorlunda koll försäga sig, för vi hinner analysera dubbelt så mycket, dubbelt så snabbt som ni.
Och för övrigt, det här med att kvinnor är från venus och män från mars, eller om det var tvärtom, testa att kvinnor kommer från planeten jorden, och killar från "vi-låtsas-att-vi-är-rationella-men-egentligen-är-vi-värre-är-kvinnor"-planeten. Jag har hört att det är ganska fint där såhär års, ni kanske borde åka tillbaka.

mmm.. singoalla..

Jag gick ner till Flogsta.. nära? närlivs? livs? för att köpa mig ett par av dom där ballerina kladdkaka med vanilj, som jag kunde doppa i min mjölk som måste ta slut snart. Jag var beredd på att det kanske inte skulle finnas vanilj, så jag tänkte att vanliga ballerina skulle funka lika bra. Däremot, när jag kommer ner, inser jag till min förtjusning att dom har singoalla! Hur länge sen var inte det? Och eftersom hallonsylt i kakor är så väldigt gott, plus att man slipper den där ljusbruna botten tänkte jag att jag skulle köpa mig en liten rulle singoalla istället.
Glad i hågen går jag hem igen, avbokar spinningpasset jag tänkte gå på idag, till förmån för att sitta hemma och äta kakor i eftermiddag. (Jag vet, det är ett tjockistecken.) Hur som helst kan jag inte äta fler singoalla nu, och matten har jag fastnat i.
Mamma, nu när du läser min blogg kan du kanske ringa med lite uppmuntrande ord? Ungefär som att jag ju hade ont i halsen (vilket jag faktiskt har, hur kändes din böld från början Lina?), och ibland gör det inget om man äter kakor istället för att träna? Ah?
Jag tror dessutom att vi kommer satsa på tidig utgång tidig hemgång ikväll, det ska bli intressant. Då kan man klä upp sig, och hela kvällen vara medveten om att man är uppklädd, utan att bli för full för att komma ihåg det.
Sedan vet jag inte hur många som hört den här historien, men den är ganska intressant.
Vi har en föreläsning om arv och gener i biologin, och diskuterar hur otroligt liten genetisk skillnad det är på oss människor. I samband med detta sa också våran lärare att alla försök till att dela in människan i olika raser är helt meningslösa, just för att vi är så genetiskt lika varandra. En hand dyker upp i luften, (ja, man gör det på universitetet också), ut kommer frågan om det är därför alla kineser ser likadana ut. Det blev knäpptyst en liten stund efter det, och några av oss hann säkert fundera på om hon menade allvar eller om hon skojade (inget av det var ju egentligen bättre än det andra). Hon räcker alltså upp handen och frågar, inför hela klassen!! Jag och Adam utbyter talandra blickar, några i klassen börjar skratta och läraren ser jättebesvärad ut.
Hon får "tummen upp" av mig.
Fler "tummen upp"!
Pappas potatis- och purjolöksoppa, som jag fick till lunch när jag kom hem.
Mammas fiskgryta
Stefans 40-årskalas
Kortet på Lina på fejjan som jag gillar
Mina trevliga bordsdamer på Stefans fest
Blåbärsglass (jag är jättesugen på blåbärsglass efter alla singoalla)
Harry Potter
Kram hörrni, och mamma, du skulle eventuellt kunna ringa mig=)

Dags att yttra sig angående SD i riksdagen?

Diskussionerna är i full gång, brölande SD:are som tror att dom "räddar" Sverige, och vi av en annan politisk uppfattning som anstränger oss för att få dom att förstå att dom är hjärntvättade.
Hur gick det till när Hitler fick så mycket makt, om inte såhär?
Så!!
Alla som tror att den svenska kulturen kommer försvinna om vi tar in fler invandrare, ni borde inte få rösta.
Alla som säger att SD inte är ett rasistiskt parti, ni borde inte få rösta (eftersom ni tydligen inte vet vad ni röstar på)
Alla som tycker att Sverige ska vara "svenskt", ni borde inte få rösta? (Vad fan är ens svenskt?)
Alla som är rädd för mångkulturalism, ni borde inte få rösta.

Och alla ni, som har som argument, att om man flyttar till Sverige ska man anamma våran kultur, och våra seder, ni har så jävla dålig självinsikt att inte ni eller borde få rösta.
Mitt förslag är som följer, vi SD-motståndare, tar med oss alla våra vänner, alla invandrare och alla saker, och flyttar utomlands.
Med detta tar vi även med alla kulturella bidrag från just invandrarna. All utländsk musik, all mat som inte kommer från Sverige, all teknik, alla bilar, alla tyger.
Vi låter Sverige vara vad det var menat att vara, svenskt helt enkelt.
När ni är inne på fjärde månaden av köttbullar med brunsås så hoppas jag ni inser vad det är ni predikar för!
Idag, för första gången i hela mitt liv, skäms jag över att vara svensk!
Jag skäms över att vara en del av det svenska folket, som röstat in det här partiet i riksdagen.
Jag skäms över att era röster utåt sett representerar även min röst.
Jag skäms över att vi sätter oss över andra människor, att vi höjer oss själv till skyarna.
Jag skäms över alla outbildade, hjärntvättade dumskallar, som inte kan tänka själva.
Jag skäms över att vi är så jävla kalla, att vi får andra människor att känna sig ovälkomna till detta påstådda underbara land.
Jag skäms över att vi prioriterar oss själva, när andra har det så mycket värre.
Jag skäms över att vi riktar hat mot minoriteter.
Jag skäms över att vi använder demokrati som ett verktyg för att trycka ner andra människor.
Och nu är jag förbannad. Skitparti, hoppas ni kastar ut mig också!

20100913

Okej, låt oss uppdatera statusen.
Utgång i fredags, förfesten var roligt, nationsrundan var mindre skojig.
Däremot åkte jag på en rätt ordentlig utdömning. Vi skulle gå till en nation som ingen av oss verkade hitta till. Jag tänkte att jag gör slag i saken, och går fram till tre personer iförda vita lakan.
"Tjena, vet ni var (namnet på nationen, har inget minne) ligger?"
"Eh.. Nej?"
"Nehe, vart ska ni då?"
"Ja, så långt bort från dig som möjligt.."
Men jaha? Jag tror att han hade skete ner sig, ni vet att det syns så väl när man bara har vitt lakan på sig? Att han kanske skämdes lite över att han inte hade med sig något ombyte.
Jag kommer hur som helst hem helskinnad, minst lika trött som full, och somnar nästan stående i duschen. Det hade kunnat bli intressant.
I övrigt har jag hängt med Adam i helgen, chillat lite, kollat på film. Druckit cola. Adam köpte donken för typ 200:- i fredags, och sen sub för 70:-:)
Veckan som följer är en helvetesvecka, en djävulens idé. Har 8-17-dagar i princip hela veckan, till det måste man räkna plugg på lunch, efter skolan och på helgen.
Hur ska jag någonsin kunna fixa det här?
Jag och Adam testar träning till veckan igen, nu när båda blivit av med sina förkylningar.
Jag återkommer!

20100905

Jag vet inte om jag tagit upp det här innan, men somliga av er som känner mig vet att jag brukar kolla in ex-flickvänner på facebook (inte mina givetvis, om någon tänkte dra ett festligt skämt om det) och tycka att det är lite jobbigt för att dom är så snygg.
Hur som helst, här är jag inne och snokar, och känner mig extra deprimerad för att en tjej råkade vara lite extra snygg, och vad upptäcker jag i kommentarfältet?
Jo, som följer:
"Åh, ......, du är så fin!!"
"Tack så mycket snygg....."
(Ny person)
"Gud vad snygg du är ......!!"
"Men vad är inte du då, min sockertopp?!"
Punkterna är alltså namn. Men jag älskar de här kommentarerna, de är alldeles lagom tjejiga och töntiga. Faktiskt väldigt töntiga, i klass med "Jag älskar dig", "Jag älskar dig mer", "Nej, jag älskar dig mest på hela jorden".
Ja, jag ville bara berätta det (igen?).
Kram

20100904

Det som hänt sedan jag senast bloggade. Well, inte jättemycket, nu när jag tänker på det.
Jag har varit på reccemottagning, vi fick mat och vin. Våra vinflaskor gick till bordet till höger om oss, som verkade gå all in. Vinflaskorna på deras bord verkade inte räcka till.
Vi fick även bål av föreningarna, för att vi skulle gå med i deras.
En herrförening (adam blev tillfrågad) som festade precis lika mycket som alla andra, fast de gör det i kostym. En damförening som hade bål som smakade utspädd brännvin special och en förening med en väldigt god vinbål, en som smakade citron och en som smakade lime. Den ska jag gå med i:)
Det blev dans resten av kvällen, det var roligt.
För övrigt har jag inte mycket att berätta. Jag lever, alla kurser har dragit igång, och jag har upptäckt att jag är riktigt dålig på fysik.

Och juste, angående exkursionen. Vi har haft den nu, och jag och Adam har konstruerat en näringskedja i paint.
De blir antingen imponerade, eller så får vi dåligt betyg. Det märks väl.
Nu ska jag försöka ta hand om min förkylning, och cykla upp till Adam. Vi hörs:)
Hej Lina!!!

20100903

Jag måste bara berätta att jag är dålig på att blogga.
Ett bättre inlägg kommer när jag har tid att skriva det, har en del att göra just nu=)

20100827-29

Ja, helgen är över.. 
I fredags var det i alla fall utgång som stod på schemat, så ja, varför inte tänkte jag och Adam.
Jag drog på systemet, sen tog vi våra påsar och gick till stadsparken.
Här samlades vi för en stunds civiliserat umgänge, innan vi gick vidare till nationspub.
Det dyraste jag köpte på hela kvällen var inträde.
Så låt mig redogöra för priserna på nationspuben där vi var (i kronor).
Öl eller cider, fat - 20 eller 25
Öl på flaska - 28
Fyra - 32-36 (jag minns faktiskt inte vad det stod)
Sexa - 48
Fyran och sexan gällde dagens, och det var tur att dagens inte var så vidare god, för då hade det kunnat sluta illa. Det som fick lida var istället fötterna, som faktiskt repat sig nu, om jag inte hoppar på bara trampdynorna. Och jag trodde att jag skulle sluta på gatan av alla skulder, men nu visar det sig att allt detta kommer jag spara in på alkohol! Wiihoo!
I lördags var vi bakis, en av oss mer än den andra, med tanke på att den andra spydde när han kom hem. Ja, det var Adam. Och lämnade mig, med lokalsinnet, själv kvar nere på stan. Som tur var hade jag sällis, sen ringde Märit mig och berättade var jag kunde hoppa på elvan.
Idag, inget nytt. Registrerat mig på gym, cyklat runt i Uppsala och kollat läget, fikat. Sånt vettigt.
Jag återkommer eventuellt på tisdag, efter den där fältundersökningen.
Och jag känner att jag ska klargöra en sak här på bloggen. Jag tänker inte bli ilag här:) Jag är ingen ilagare, och jag skulle vara en dålig flickvän. Hur ofta kommer jag exempelvis ihåg att ringa när jag sagt att jag ska göra det?
Så, mina vänner, här kom det, svart på vitt.
Kram

20100826

Jag har några saker jag känner att jag vill ta upp här på bloggen.
Det första skulle man kunna kalla för undersökning, eller spionage om man vill.
Det verkar som att en del, närmare samtliga än få, tjejer, har kommit hit med en förhoppning om att träffa en söt kille.
However(!!), det verkar som att de flesta killar här redan har en tjej. Hur ska killarna räcka till? Hur kommer det sig att det, oavsett vart man vänder sig, finns många fler tjejer än killar? Vad är det här för ojämn fördelning?
Bra för alla feminister, som hoppas att kvinnorna ska ta över jorden, dåligt för alla singeltjejer som hoppas att det finns en kille även för dem.
Det andra är något av en självinsikt jag kommit till. Jag har nämligen ett rum, helt färdigt som bara står och väntar på mig. Hur kommer det sig att jag fortfarande bor hos Märit och Olle? Men det har jag ett svar på. För det första har jag inte riktigt haft tid att handla mat än, för det andra vill jag inte cykla själv till skolan och för det tredje är det mycket mysigare att bo här än i mitt eget rum. För att vara en korridor där det ska vara mycket fart är det väldigt tyst och öde faktiskt.
Det tredje är ett konstaterande. På mattelektionerna just nu går vi igenom väldigt basic matte. De som har problem med detta just nu, kan få det lite knivigt när vi börjar närma oss starten på matte C. Och jag menar inte på något sätt att det kommer bli en dans på rosor för mig, men en förutsättning antar jag är att man åtminstone greppar matte A och B.
Det fjärde skulle man kunna kalla för en oro. På tisdag ska vi nämligen ha exkursion på biologin, alltså, en slags fältundersökning. Vi ska med andra ord dra på oss gummistövlar, ta med penna och papper och bege oss ut i skogen, för att kolla på växtligheten. Och för er som inte vet det kan jag berätta att jag aldrig någonsin varit bra på träd eller blommor. Det jag känner till är maskros, prästkrage, tall, gran och björk. Möjligtvis ek, men jag betvivlar att vi kommer stöta på någon sådan. Jag kan alltså inte briljera med mina ekkunskaper, jag har inget att komma med.
Det femte är också något av en självinsikt. Jag har fruktansvärt dålig kondis. Men till mitt försvar är det jobbigt att cykla på en tre-växlad när det blåser.
Det sjätte är ett misslyckande. Jag och Adam gick på macken idag, som ligger ungefär 200 meter från skolan. Jag köpte en sallad, som jag skulle äta medan vi gick tillbaka. Det var fem tomater, några kycklingbitar och sen sallad. Jag spillde i alla fall ut alla tomater utom en på vägen tillbaka. Synd.. Det var tomaterna som var godast.
Nu ska jag kolla läget här i huset istället. Hejhej!

Ohja!

Jag glömde.. En seriös fundering!!
Vad är det facebookprofilbilderna som unga tjejer tar? Vad är det för fel på gamla hederliga bilder där man ser ansiktet?
Nej, nuförtiden ska det vara taget från sidan, med håret för ansiktet, och bara näsan som sticker fram.
Men alltså, en bild på håret? Vad är grejen med det? Det är alltså, en bild på hår.. Och en näsa. Och även om det är så, att ni faktiskt fått med ansiktet (vilket jag är fullständigt övertygad om var ett misslyckande, bilden skulle ju faktiskt bara vara på erat hår), så ser man det ju knappt? Ni kollar in i kameran, ler ett stelt leende och tycker att ni ser söta ut. Skärp er, ta riktigt bilder, det ser konstigt ut.
Och jag kan ju erkänna nu, och detta kommer jag bara erkänna en gång, att jag är riktigt rädd för fjortisar. Jag är rädd att dom ska leka tuff på stan, och säga något spydigt till mig som jag inte har något bra svar på. Det vet vi ju alla, att det är vad fjortisar gör. Leker tuff på stan alltså. Och då står dom där och skrattar föraktfullt med sina kompisar, och jag lommar iväg med svansen mellan benen. Så, nu var det sagt, nu glömmer vi det här.

RSS 2.0