lovisaulander

Bloggen är främst skapad (eller är den återöppnad? Jag har inte riktigt fått kläm på det här med bloggen än) för att jag blev ombedd att skapa en, så att alla kan hålla koll på vad jag sysslar med här nere. Hej Sara och Lina och Marita!!

Jag tänkte att jag kunde börja med att räkna upp alla vuxenpoäng jag samlat ihop under helgen.

1. Jag var exalterad över att åka på IKEA

2. Jag har köpt en säng

3. Jag valde en fast säng, för att det känns bättre för ryggen.

4. Jag tyckte att det var, a) hemskt roligt att köpa gardiner, b) svårt att välja vilken färg jag skulle ha.

5. Jag har köpt skarvsladdar (eller egentligen fick jag dem av pappa, så det räknas kanske inte?)

6. Jag klagade på Adams bilkörning, men till mitt försvar körde han väldigt nära kanten.

7. Jag bad alla ta av sig skorna när de skulle gå in i mitt studentrum (som för övrigt är ganska hemtrevligt, bild kommer eventuellt.

8. Jag har köpt en riktig damcykel, med ett ordentligt lås.

Historien om cykeln är ganska intressant, jag var nämligen och handlade på en cykelaffär här i Uppsala.

Efter att ha bestämt mig för vilken cykel jag ville ha (och provcyklat, det har jag inte gjort på typ 10 år, jag trodde jag skulle ramla på parkeringen) kommer jag, som alltid, till det allra svåraste. Färgen.

Jag konsulterade min familj, som inte var mycket till hjälp, men bestämmer mig tillslut för en fräsig lilafärg. (Den var inte som gamla HUL, utan mer som.. tant gredelin.)

Försäljaren sa att han hade en väldigt fin, havsblå färg inne (den allra sista), som han tyckte var tjusig, och frågar om jag inte ville kolla på den också. Egentligen ville jag inte det, jag ville ju ha den lila, men det kändes oartigt att säga nej. Så ja, det kan jag väl göra.

Jag följer med in på lagret, där han lyfter ner en låda som är dubbelt så stor som han själv, och börjar riva upp den. Och det var inget litet projekt vill jag lova, det var liksom fasthäftat med häftklamrar som var minst en decimeter, och det var väl i alla fall en sju stycken. Och jag inser ju att nu, när jag i princip bett honom riva upp världens största kartong i tio minuter, då måste jag ju ta den havsblå.

Så jag är nu stolt ägare till en havsblå damcykel, med godkänt lås.

Och jag är väldigt nervös inför morgondagen, registreringen, och jag har hälsat på tre av mina korridorskamrater.

Men det känns bra gott folk!!

Kramkram